Nu är det snart ett nytt år. Dags att summera året som gått i sömnadsväg?

17 april startade jag min pysselblogg där allt det pysslade har hamnat sen dess. Mest sysslar jag med stickning och syende och stickningen har fått sig ett rejält uppsving. Till nästa år hoppas jag kunna ta lite mer tid framför symaskinen också, man skolan måste såklart gå först.

Fem i topp från året som gått:

1. Brudmanteln

2. Den broderade tunikan/kolten

3. Kaninbyxorna

4. Blöjbyxorna

5. Skjortblusen med hjärtan

Gott Nytt Sy- och Pysselår!

Tyvä'rr blev de lite små åt mottagaren, men de blev rätt bra ändå. Några stegar här och var och de är inte helt jämnstora.

Under tiden jag stickade de här kom V och frågade om de var till honom.

-Nej sa jag, de är till S, men du får nästa par. Vill du ha blå eller lila?

-Blå! svarade Vidar och vem är jag att ignorera honom? Nästa par är påbörjat och jag stickade nästan en hel socka igår kväll. Efter att jag hade avslutat de rosa. Jag tror jag börjar kunna det här med att sticka.

Mönster: Järbo Babysockar

Svårighetsnivå: Medel

Garn: Garnstudio/drops Fabel 901 Candy Mix

Stickor: Strumpstickor nr 3

Nu har min mottagare fått sitt paket och öppnat det. Tyvärr glömde jag ta bild på hela paketet, men här är en del:

En tehuva sydd av två gardiner, ett påslakan och en fleecemorgonrock, och så lite band, brodertråd och sytråd då.

I övrigt var innehållet hemgjord fudge i hemvikt kartong, rött julte från Kahls, orange lakansväv, orangemönstrat lite grövre tyg, en liten stuv grönmönstrat halvstrechigt tyg och vit snedslå.

Jag tänkte bara visa en bild på garnet jag köpte igår.

För övrigt var jag tvungen att repa upp en påbörjad socka idag och börja om. Men nu är skaften klart så jag har gott hopp om framtiden.

På väg från skolan skulle jag förbi Stickbutiken vid S:t Eriksplan i Stockholm. Jag var lejd av en vän att köpa strumpstickor till henne. Tror ni jag kom därifrån utan nånting till mig själv då? Nä, knappast. Det blev 3 nystan Fabel från Garnstudio/Drops. Två nystan i lavendelmix (nr 904) och ett nystan grön/turkosmix (nr 677). Det turkosa har jag redan ett nystan av, men behövde ett till för att kunna göra sockar i rätt storlek.

Nu ska jag bara sticka klart de andra sokcarna så jag kan börja på de nya.

Äntligen hade jag tid att sy klart strumpa nr 2 också.

Mönster: Samma som förra strumpan, men utan nervik.

Svårighetsnivå: Lätt

Tyg: En mörkbrun 70-talsgardin från Retroboden i Visby, ljusgul lakansväv från Bauhaus till foder och en snutt röd/vitrutigt band från förra julen till upphängningsögla.

V bestämde sig snabbt för att den bruna strumpan var hans och den röda S's.

Jag lovade en liten förhandstitt på julklappen jag ska skicka iväg. Så här der det ut:

Det är ruskigt läckert i verkligenheten också.

Det här är en fråga som ofta dyker upp när jag talar om att jag gärna syr själv.

Jag svarar att jag tjänar på att sy själv. 

Vad baseras mitt svar på? Hur vet man egentligen att man tjänar på någonting? Ska jag lägga till timpenning och liknande när jag syr till mig, min barn eller när jag syr presenter?

När jag säger att jag tjänar på att sy själv lägger jag inte till lön, eftersom jag syr för skojs skull. När jag däremot syr på beställning lägger jag på för arbetet. Men hur jämför jag då?

I vissa fall är det enkelt att se:

Jag har hittat ett tyg på loppis som jag har köpt för 15 kr som mäter 3 m*120 cm. Av det här syr jag ett par byxor där det går åt ca 50 cm tyg och syr på muddar (pris 90kr/m, jag använder 20 cm). Det totala priset för byxorna (exkl sytråd) blir då 2,50 kr+18 kr=20,50 kr. Ingenstans hittar man (nya) byxor för 20 kr.

I andra fall är det svårare att se:

Jag köper velour på Kalikå för 295 kr/meter. Jag syr ett par byxor med samma mudd som ovan och samma mängd. Jag använder fortfarande 50 cm tyg. Kostnaden blir då 165,50 kr. Jag kan utan problem hitta byxor för samma pris nya i en vanlig klädbutik tex H&M. Det är då man får börja fundera på kvaliteten på tyget. Är H&M's velour i samma kvalitet som Kalikås? Jag tvivlar. När jag säger att jag tjänar på att sy själv jämför jag alltid med likvärdig produkt i butik. I det här fallet jämför jag med Kalikås egna byxor som kostar över 200 kr. Alltså har jag tjänat på det.

I ett annat fall var det en person på ett forum som tyckte att det skulle bli så dyrt att sticka en kofta åt sig själv i eko-ull. Garnet skulle kosta över 500 kr. Då är frågan; hittar med en handstickad kofta i eko-ull i affären för 500 kr? Svaret: Nej! De enda stickade vuxenkoftor i affären som kostar 500 kr är maskinstickade i akryl eller blandmaterial. Vissa koftor kan ha ett par procent ull i sig. De är dock garanterat inte eko. Min uppskattning är att en handstickad kofta i ekoull kostar runt 1500 kr i affären, alltså det tredubbla!

Som en bonus när man syr själv kapar man transportkedjan och blir alltså en gnutta miljövänligare. Dessutom blir det mer personligt och ofta unikt.